dagen jag plussade

vet inte varför jag tänker på det nu
men minns det verkligen som igår
ryser när jag tänker på det

eg plussade jag 2 gånger.. ena gången var på kvällen.
kände på mig att mensen var sen. bråkade med älskling.
minns inte varför vi började bråka.
slutade med att han sa att han inte ville ha barn på ett bra tag.
sen gick han och la sig
kändes ju lagom kul. NOT
eftersom jag hade känslan i kroppen

gick iaf in på toa och gjorde ett test
men första testet var sånt där billigt skit test. minns inte ens vart jag hade köpt det
hade det hemma iaf
2 streck på stickan var det iaf
men trodde inte på det
sa inget till älskling el till någon
 
behöver jag säga att det var en ganska sömnlös natt?!

vart iaf jobbet dagen efter
NYA jobbet. bara den saken.
hade börjar på Phonera 1 vecka innan. bara det var nervöst
att bli på smällen direkt på ett nytt jobb kanske inte var det bästa

kollade i jessicas kalender på jobbet.
vet att jag/vi hade markerat när jag väl skulle gå den (mensen alltså), nästa gång.
den var en vecka sen. ops!

vart iaf brottom till apoteket efter jobbet. hann precis. pendeln var sen. så hade 2 min på mig innan apoteket stängde.
och det var fredag. hann iaf…
köpte clearblue testet.
åkte hem.
älskling (som säkert var lite ångerfull från bråket kvällen innan) satt ute på altanen och solade.
hade precis öppnat en öl till sig och satt en vin på kylning till mig.
(vinet öppnades aldrig)

berättade att jag trodde inte jag skulle kunna dricka.
sa att jag köpt med ett test
att jag trodde jag var det

han tvingade in mig på toa på en gång och göra testet
men gick inte titta på det
han ville se först

det var ett klart plus

han vart glad! han vart verkligen glad
jag vart glad för att han vart det. vart lättad. minns det verkligen.
visste inte alls vad jag skulle tycka innan.
livrädd

fick tårar i ögonen. han ringde sin mamma på en gång nästan.
berättade att hon skulle bli farmor. lätt darrande på rösten.

vart en kväll med en massa prat.
massa tankar och planer.

vetat sedan väldigt många år att när jag väl vart gravid. så är inte abort ett alternativ.
är absolut för det. men inte för min egen del.
jag var redo.

den enda som fick reda på det utom svärföräldrarna var jessie. hon listade ut det
min egen mamma väntade jag 2-3 veckor med att berätta för.
ville vara mer säker först
lillebror fick veta någon vecka efter mamma.
de flesta vännerna vecka 12 el något.. alltså. hmm 2 månader efter plusset
jobbet samma dag som rutin ul. men det minns ni kanske

minns iaf dagen för plusset som igår
mysigt att tänka på (bortsätt från mitt och älsklings bråk dagen innan)
jaja det var det

minns inte om jag skrivit om detta innan???!

One comment

  1. Carolina

    Jag minns också så väl när jag plussade med första barnet. Hade gått i 2 månader och undrat varför jag var "magsjuk" så länge och aldrig blev "frisk" 😉 Åkte tillslut till vårdcentralen där dom gjorde ett gravtest och på den vägen var det. Jag minns knappt hur jag kom hem därifrån, var så chockad. Ingen (inkl. mig själv) hade ens en tanke på att jag kunde vara gravid trots att jag talat vitt och brett om min jobbiga "magsjuka" he he

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>