Gå till innehåll

I en återhämtningsfas efter ett par minst sagt astuffa dygn.

Nerverna precis överallt och ångesten är inte den som hejdar.

Skäms inte över det. Det är min verklighet.

Och just ångest är en del av mitt liv, på olika sätt och utsträckning under åren. Men alltid där.

Orsaken denna gång?

Läkarbesök samt samtal med läkaren tillsammans med arbetsgivare. Och diskutera mående, fortsatt sjukskrivning samt när och hur jag ska tillbaka till arbetslivet.

Ja förstår ni nerverna?

Kanske till en viss del, större delen är helt skumma. Och de är värst. Bara att andas in, leva igenom dem och andas ut.

Och det fungerade. Och mötet gick bra.

Och i samband med utandningen så kommer bomben. Den i kroppen. Denna gång innebär den, huvudvärk, illamående, extrem trötthet och ett humör överallt.

Det var igår. En powernap gjorde viss skillnad.

Vaknade imorse med spänd käke och huvudvärk, och en mage i uppror.

Inget av dem oväntade eller ovanliga. Bara att andas. Göra saker jag mår bra av och låta det gå över.

Och ta värktabletter, dricka kaffe och ät godis.

Sånt fungerar på mig.

Inne på tredje arbetsveckan sedan semestern men dessvärre inte tre fulla arbetsveckor.

Veckorna har kantats av planerade läkarbesök (Amanda) & logopedbesök (Denniz).

Plus att jag i förra veckan låg hemma två dagar i extrem huvudvärk/migrän. Huvudvärken kvarstår fast i mindre omfång. Otroligt frustrerande. Och utpumpande.

Ihelgen vart även Amanda hes, små förkyld och började prata om ont i halsen. Men ingen feber.

Så vart skola igår men idag vaknade hon upp och sa själv att hon var sjuk. Bad mig ta tempen som visade 38,2. Och hon är hängig.

Så vart att vara hemma och en lugn dag i sängen och soffan.

Nu är hösten minst sagt igång.

En brasa och tvättmaskinen är i gång. Är det vab så är det.

När klockan ringde imorse var det minst sagt svårt att öppna ögonen. Och inte bara för mig.

Barnen var inte speciellt peppade att gå upp men vad finns det att göra.

Inget vara för evigt, inte heller sommarlov och semester.

Möttes av en överfull mailkorg på jobbet. På 3 veckor har det trillat in över 300 mail.

Inget att få igenom i en handvändning. Tar det pö om pö.

Dagens gick fort. Tacksamt ärligt. Helt slut av bara saken att ha åter vardag.

Och är inte ensam i familjen om det.

Ikväll orkade inget av barnen med att leka med vänner. Utan en kväll i soffan som avslutades med kortspel passade oss alla perfekt.

4 dagar kvar till helg! Vem räknar ned?

Sömnlös natt deluxe är inte den bästa uppladdningen för sista dagen innan vardagen drar igång.

Men sömnlös deluxe menar jag verkligen det. 2-3 timmars osammanhängande sömn.

Död värre.

Avslutning på Denniz fotbollsläger idag och med tillhörande föräldramatch, som slutade 3-2 till barnen!

Fotbollslägret som för övrig var typ bäst. Så bra gjort för barnen. De har tränat totalt över 20 timmar sedan i fredags. Och igår hade de övernattning för de som ville i militärtält på fotbollsplanen. Hur underbart!

Minns otroligt väl min första övernattning utan föräldrar i tält på scouterna när jag var i samma ålder. Så mysigt med minnen för livet.

Natten i tält bjöd på blåst, regn och lite åska, men det fixade barnen med tränare och ledare utan problem.

Nu åter till dagen. Efter några timmar på fotbollsplanen, jag spelade inte utan var "barnvakt" till lagets maskot-bebis, Aron 1 år ung.

Väl hemma så dog jag. Luften gick ur mig och en powernap i soffan var ett faktum.

Nu är jag lite mer med i matchen. Diabetesväskan är packad, huset dammsuget, middagen uppäten (köpepizza) och lite ombyten till barnen kvar att packa ihop.

Borde hitta outfit till morgondagen med, så jag slipper imorgon bitti.

Redo men ändå inte för vardag.

All good things come to and end they say.

Sista dagen denna semester, för mig.

Sista dagen på sommarlovet för barnen. Eller skolan börjar först på tisdag, men blir fritids för dem på måndag.

Galet! Haft en minst sagt underbar semester. Perfekt blandning av lugn, äventyr och bad. Inte att glömma, sol och värme.

Sista semesterdagen firas med start på fotbollsskola för Denniz. Tre dagar med fotbollsskola och en övernattning. Spännande och otroligt nyttigt!

Mandy och jag börjar denna dag med storstädning! Och sedan får hon en vän över på lek!

Sen återstår det att se!

Peppad för hösten. Den innebär mycket. Gammalt, nytt och prövningar.

Lyckan att komma hem till ett fullt hus med de absolut bästa. Att känna sig hel igen.

I måndags firade jag och H bröllopsdag. Vår sjunde. Dock första året vi firade ifrån varandra.

Udda och konstigt men i semestertider kan de bli så.

Jag firade med sushi till middag.

Ikväll nu när vi är samlade så passade vi på att fira istället.

Med kräftor och lite tillbehör. Så gott!

Nu tar vi en kväll på altanen. Så underbart!

6 dagar till semester!

Efter att ha varit ensam hemma sedan i lördags, då H tog med Denniz till landet så längtar jag minst sagt efter min familj!

Hela min familj.

Medans jag jobbar och sliter, i över en vecka till (ja 7 arbetsdagar för den som räknar), så har min familj semester. De får möjlighet att njuta av vädret, sola och bada.

Smått avis på alla de vis!

Men imorgon kommer de hem! Hur skönt det än kan vara att få lugn och ro, plus att sova hela nätter, så är jag mer komplett med alla hemma.

Ikväll när jag skulle stänga till altandörren för att krypa i säng, så hade jag sällskap.

Ett inte jätte välkommet sånt.

Hjälpte honom/henne tillslut ned i gräset.

Inte min typ av sällskap.

Innan jag gick på semester var det galet mycket på jobbet. Alltså var helt slut när arbetsdagen var över.

Tänkte för mig själv att när jag kommer tillbaka så är väl alla kunder/företag på semester. Och jag skulle få tid att göra allt jag inte hunnit med på ett tag. Allt som blivit liggande.

Men i måndags var det galet. Helt sjukt.

Och på det så jobbade jag över och avslutade med ett avdelningsmöte.

Så när jag var hemma på kvällen var jag minst sagt kaputt.

Men har en familj hemma som ville få en del uppmärksamhet och sedan ett blodsocker utan dess like på natten.

Så återhämtningen vart noll. Smått tufft men vad ska man göra?

Veckan har fortsatt i samma tempo. Igår stressades det hem för att inte missa matchen! Viktigt!

H jobbade sent så multitasking på hög nivå med matlagning, läsa/skriva med barnen och kolla på matchen. Men det gick. Allt går!

Så när denna natt bidrog till mer sömn, så var jag tacksam. Otroligt tacksam.

Ikväll så ilades till det affären efter jobbet för lite sista minuten shopping. Har en fröken som fyller år imorgon.

Som hon längtat.

Och ikväll vart vi även medbjudna på Cirkus Brasil Jack av Cicci & Jonas med barn.

Otroligt trevligt! Både att ses allihop och att gå på cirkus.

Borde kanske sova men ett socker som verkar tycka annat.

Fick ju sova natten till idag. Alltid något.

Borde i denna stund krupit ned i sängen men vill inte. (Inte Mandys socker heller).

Vägrar ta in att klockan ringer kl 05.52 imorgon bitti. Att sommarens första semester är över och dags för 4 veckors jobb innan nästa semester är på agendan igen!

Alltså allvar. Hur tänkte jag detta? Just nu inte alls känns det som.

I och för sig har dessa veckor känts långa. Som vi varit lediga i betydligt fler!

Love that!

Imorgon har hela familjen vardag. Eller vi vuxna jobbar och barnen har fritids. Pjuuu.

Nej dags för nedräkning till nästa semester!

Efter ett par veckor (jag erkänner) med en service lampa lysande i bilen så lämnades lilla bilen in på verkstan imorse.

Stressigt värre när bilen skulle lämnas in kl 8 och jag börjar jobba kl 8 en bit bort. Rättare sagt en kilometer. Några minuter sen men men.

Så vart en quick powerwalk med vovven till jobbet och dagens informationsmöte.

På dagens andra powerwalk på lunchen så passade jag på att ringa verkstan igen. Kolla så inget oförutsett sets under servicen. Magkänslan sa att vore bra.Och ja. Magkänslan hade rätt som vanligt. Tydligen var generator remmen (?!) nästan av och hade bytts ut direkt.

För det kan gå illa om den går av.

Pjuuu minst sagt, det hade kunnat gått illa.

Little more money, but safe car and safe drive.

Så värt!

En powerwalk tillbaka till verkstan och japp en bil i min ägo igen.

Och redo för nästa äventyr!

%d bloggare gillar detta: