Att snart fylla

Om ca 2 veckor är det påsk.

Men ärligt talat så är det ännu viktigare min födelsedag. Skämtosido. Men det är det faktiskt.

Jag föddes långfredagen den första april för snart 35 år sedan. Då var det snö på marken och snöstorm. Vet ni. Jag tror det kommer vara snö i år med.

I år fyller jag inte på långfredagen utan istället på påskdagen.

Egentligen borde jag väl dra ihop något större firande. Men känns som större tillställningar passar ypperligt bättre när det är varmare och häng på vår stora altan är lättare. Och härligare.

Bjuder nog till på en liten fika eller så. Lätt och mysigt. Måste ta tag i det bara.

Annars är det detta med presenter. En sjukt svår sak ärligt. Vad önskar man sig egentligen när man fyller år? Och 35 är siffran.

Det jag kommit på hittills är typ en weekend, behandlingar (typ massage/frisör/ansiktsbehandling).

Och en motionscykel. Sistnämnda får jag faktiskt även. Vet jag. Mest för att jag fått ordern att beställa den jag önskar. Lyxigt värre. Självklart inte helt utan budget. Men love it.

Har funderat ett bra tag på kring träning och insett en gång för alla att tid att åka till ett gym, ja det finns ärligt inte. Eller tar mig inte den tiden. Eller orken.

Så ett steg i rätt riktigt tycker jag är en motionscykel.

Då har jag inget att skylla på!

Så jakten efter en motionscykel är igång.

Jag har ingen större koll. Någon som är villig att hjälpa? Som vet mer?

Annars försöker jag komma på fler saker att önska mig. Har otroligt svårt att önska saker till MIG. Hem är lätt. Men inte till mig.

Något förslag?

En vardag på något vis

Att gå ut från skolan efter lämning, sen, med handen full av poddar, insulin och sprutor, ja det är väl normalt.

Ja iaf i denna diabetesmammas värld.

Icke planerat, aka akut, podd-byte mitt i lämningen. Ja för idag tyckte tydligen Amandas Omnipod att podd-fel med tjut och larm var passande. För att liva upp morgonen.

Ja för Amanda tar alltid det hela otroligt positivt. Not!

Jaja nu är det passerat och hoppas på en lugn dag.

Inse att det är bara att ta hjälp.

Ett smärtande svullet. Ack så svullet finger ett bra dag.

Menar inte dagar. Utan månader. Över 6 sådana. Otroligt många försök att få loss.

Lirka, tvinna, oljor. Minns inte allt.

Idag tog smärtan och frustrationen och insåg att jag behövde utomståendes hjälp.

Så efter jobbet tog jag mig till en guldsmed för att vad jag trodde skulle sluta med att den klipptes av.

Det fungerade inte.

Den fick sågas av.

Min vigselring alltså. Inte fingret.

Så tomt utan min älskade ring. Men inom ett par dagar är den lagad, lite förstorad och hel igen. På mitt finger. Där den ska vara.

Av kärlek. Och lycka. Och tacksamhet.

En bättre helg.

Efter fredags humör kunde allt bara bli bättre och mycket bättre vart det.

Både jag och barnen vaknade på bättre humör och allt blir så mycket bättre då.

Då barnens sportlov började ihelgen och deras sportlovs-resa skulle gå av stapeln just i lördags, så kändes det viktigt.

Ja för igår så åkte vi emot Eskilstuna och mötte upp svärisarna som skulle ta med barnen och Whiskey vidare emot landet där de skulle spendera lovet. Till deras lycka.

Där ligger över 2 decimeter snö, perfekt för ett härligt sportlov.

Vi åkte till Kungens Kurva för lite shopping och njuta av lugnet.

Vi hade planen på en middag ute, men köpte istället hem en massa gott och kollade en drös filmer. Bara vi. Så underbart.

Idag lyxade vi lite till med stort fat med skaldjur till middag.

Och fortsätter med söndagsspa, det är en tradition jag tyvärr slarvat med en del senaste tiden.

Testar lite nytt!

Otroligt tyst och lugnt hemma.

Behövligt att gå med i varv. Bara vara. Vila. Och sakna.

En otroligt mysig tjejbrunch

Förra söndagen var det dags för en söndag av bästa slag.

Vänner, otroligt god mat och på en otroligt fin plats.  Kan inte bli mer peppande och energigivande.

Söndagens besök på Eatery Luma var mitt första men långt ifrån mitt sista faktiskt. Helt underbara lokaler, på en fin plats och riktigt bra mat.

Bilderna lånade från Sarianne

 

En söndag helt i min smak och en sak jag måste bli bättre på, att komma ifrån och umgås med vänner. De som får mig att må bra. Inte bara som mamma utan som mig själv.

Många av de som kom på brunchen är människor som flyter mig och får mig att må bra.

Vi ( jag och Jessica ) ville få denna söndag lite extra extra så hade kämpat för att få ihop lite lyxiga goodiebags. Fick ihop helt underbara  sådana enligt mig i alla fall.

Nyfiken på innehåller… Ja det kommer under dagen… De förtjänar ett eget inlägg.

Ett stort tack till ni underbara som kom denna härliga söndag. Ett tack till Jessica och Eatery som ville ha oss där och ett stort stort tack till alla underbara sponsorer.

Hinner inget men lite av allt.

Helt sjukt vad tiden flyger fram.

Sömnbristen är total. Alltså helt sjukt. Men vad ska man göra. Både hög och låglarm halvt hela nätterna. Ja sliten blir man.

Hann jobba i alla fall 3 dagar innan det var dags för vab igen. Alltid något.

Förra veckans vab slutade med eventplanering med bästa Jessica. Bara för att tiden och viljan fanns.

Så på söndag är det dags! En lyxig brunch på Eatery i Luma med en extra guldkant.

Största eventet jag varit med och fixat. Har varit så kul.

Ikväll efter att barnen somnat så började ryggknäckaren. Att packa lyxiga goodiebags till de härliga kvinnorna som kommer.

Vabruari kom tidigt

Har i veckor fasat för att någon av barnen skulle bli sjuka just denna vecka.

Iof vill jag det aldrig att någon av oss ska vara det.

Men just denna vecka är jag gräsänkling med barn och vovve, då H är på skidresa med jobbet.

Mindre bra tajming att Amanda vaknade upp med feber. Men vad ska man göra?

Hon är pigg (och uttråkad) som alltid och jag inget av det. Vi har pysslat i mängder och efter att ha hämtat hem Denniz kröp vi ned i soffan i varsin Onepiece och kikar på film och äter popcorn.

Gör det bästa av denna måndag.

Det vi inte anande. Men borde gjort.

Strax innan jul och jullovet så pratade jag en sväng med specialist läraren på barnen skola kring Denniz.

Han har haft svårt för vissa uttal och en stark ovilja att vilja göra sina läxor/läsa. Vi pratade en del kring det och vad vi kan göra för att vända på trenden och få det lättare igen.

Och började prata en del om att kika upp hans syn bland annat. För att utesluta att just synen ställer till det. För att checka av det, för att nu till denna termin komma på en plan.

Så strax efter nyår tog vi oss till en optiker och en synundersökning gjordes.

Det visade sig att han har svårt att se när han läser/spelar på datorn/plattan och så.

Stackarn.

Det tittades och prövades en hel drös glasögon och lades beställning.

Och väntades på sms’et om att de var färdiga.

Och nu så. Så stor och stilig han blev. Vi passade även på att klippa honom. Vilket behövdes.

Japp vi slog på stort. Hela tre par glasögon

med styrka och ett par solglasögon utan.

Så stilig & cool!! Och såååå 9 år.

Kan vi spola förbi?

Vissa dygn spolar jag mer än gärna förbi och helst typ glömmer.

Som just nu.

En sjukt dålig start på arbetsåret och försök till vardag.

Gårdagen bestod av pod-strul deluxe. Insulin-pump-pod alltså.

Tre poddar valde igår att bara lägga av. Självklart gjorde två av dem det när vi var iväg på middag. Ja för vi hade två backuper. Två.

Så vart en drös akut-stress samtal för att få fram nya poddar och insulin. Och tillslut så. Men shit verkligen.

Natten vart kaos. Låg låg låg. Inget hjälpte. Minns knappt hur många dextrosol och sänkta basal-doser (långtidsinsulin) som fixades med. Knappt utan verkan.

Långt ifrån optimalt att få sova högst 20 minuter i stöten mellan larmen. Oftast tätare larm.

Minst sagt sliten när klockan ringde för att starta dagen. Årets andra arbetsdag. Barnens första vardag. Fritids endast men ändå.

Men vi lyckades. Vi kom iväg i tid och allt rullade på. Tills mobilen ringer. På jobbet strax före lunch. Podden hade dött. Precis när hon skulle få insulin till lunchen.

Yes! Eller långt ifrån. Fan rättare sagt. Precis vad livet för oss båda behövde.

Packade ihop och avslutade dagens arbetsdag. Och snabbt till skolan för att sätta ny pod. Ny pod. Och ta med barnen till Bromma.

Japp för handenheten till pumpen verkar vara boven bakom allt strul med poddarna. Var supporten och min slutsats.

Bara det att Bromma är typ andra sidan jorden. Okej överdrivet. Men andra sidan Stockholm. Men vi gjorde det.

Samt hann storhandla påväg hem.

Och påbörja pysslet att föra över all data. Alla basaler. Allt.

Avslutar dagen med att vara tacksam ändå. För tålmodiga underbara barn. En trygg och underbar make. En fantastisk familj och underbara vänner.

Och för att vi har den fantastiska sjukvård med allt vad det innebär i Sverige.

God natt.

Åter vardag… typ iaf

Efter en sömnlös natt så fick både kropp och psyke en chock imorse när klockan ringde.

Ännu konstigare att smyga upp medans resten av familjen snarkade ikapp i sina sängar.

Och för att fortsätta på konstigt så åkte jag BUSS & PENDELTÅG till jobbet. Japp. Helt galen morgon och snart på arbetsåret 2018.

Och kallt.

Men några koppar kaffe senare så känns det okej. Lite iaf.

Älsk på den varma mössan från Seger. Äntligen vart det tillräckligt kallt för mössa.