Gå till innehåll

Familjen är åter samlad sedan igår då vi mötte upp dem och underbara svärisarna i Eskilstuna för att slippa åka hela resan.

Ja för barnen har ju varit på sportlov hos farmor och farfar, och alla underbara djuren.

Bästa lovet! De har älskat det. Fått egentid med farmor och farfar. Älskar det.

Och vi har varit hemma och jobbat, varvat ned och kommit ifatt. Främst på sömnen men även med varandra. Bara varit främst. Så välbehövt och ärligt talat nödvändigt.

Jag har passat på att besöka frisören och gjort något jag länge längtat efter.

Japp permanentat håret. Så less på mitt raka hår. Så jag går emot strömmen och kör lockigt, all the way.

Har även hunnit med ett besök i Årsta för egentid med lillebror (Pontus) & Melissa. Kikat på deras helt underbara nya lägenhet.

Och ätit ute med min kära man.

Vi firade för övrigt 13 år som ett par förra söndagen. Galet värre. Underbart galet!

Är laddad inför mars och våren. Och ignorerar att det ska snöa typ hela veckan.

Inne på tredje arbetsveckan sedan semestern men dessvärre inte tre fulla arbetsveckor.

Veckorna har kantats av planerade läkarbesök (Amanda) & logopedbesök (Denniz).

Plus att jag i förra veckan låg hemma två dagar i extrem huvudvärk/migrän. Huvudvärken kvarstår fast i mindre omfång. Otroligt frustrerande. Och utpumpande.

Ihelgen vart även Amanda hes, små förkyld och började prata om ont i halsen. Men ingen feber.

Så vart skola igår men idag vaknade hon upp och sa själv att hon var sjuk. Bad mig ta tempen som visade 38,2. Och hon är hängig.

Så vart att vara hemma och en lugn dag i sängen och soffan.

Nu är hösten minst sagt igång.

En brasa och tvättmaskinen är i gång. Är det vab så är det.

Sömnlös natt deluxe är inte den bästa uppladdningen för sista dagen innan vardagen drar igång.

Men sömnlös deluxe menar jag verkligen det. 2-3 timmars osammanhängande sömn.

Död värre.

Avslutning på Denniz fotbollsläger idag och med tillhörande föräldramatch, som slutade 3-2 till barnen!

Fotbollslägret som för övrig var typ bäst. Så bra gjort för barnen. De har tränat totalt över 20 timmar sedan i fredags. Och igår hade de övernattning för de som ville i militärtält på fotbollsplanen. Hur underbart!

Minns otroligt väl min första övernattning utan föräldrar i tält på scouterna när jag var i samma ålder. Så mysigt med minnen för livet.

Natten i tält bjöd på blåst, regn och lite åska, men det fixade barnen med tränare och ledare utan problem.

Nu åter till dagen. Efter några timmar på fotbollsplanen, jag spelade inte utan var "barnvakt" till lagets maskot-bebis, Aron 1 år ung.

Väl hemma så dog jag. Luften gick ur mig och en powernap i soffan var ett faktum.

Nu är jag lite mer med i matchen. Diabetesväskan är packad, huset dammsuget, middagen uppäten (köpepizza) och lite ombyten till barnen kvar att packa ihop.

Borde hitta outfit till morgondagen med, så jag slipper imorgon bitti.

Redo men ändå inte för vardag.

All good things come to and end they say.

Sista dagen denna semester, för mig.

Sista dagen på sommarlovet för barnen. Eller skolan börjar först på tisdag, men blir fritids för dem på måndag.

Galet! Haft en minst sagt underbar semester. Perfekt blandning av lugn, äventyr och bad. Inte att glömma, sol och värme.

Sista semesterdagen firas med start på fotbollsskola för Denniz. Tre dagar med fotbollsskola och en övernattning. Spännande och otroligt nyttigt!

Mandy och jag börjar denna dag med storstädning! Och sedan får hon en vän över på lek!

Sen återstår det att se!

Peppad för hösten. Den innebär mycket. Gammalt, nytt och prövningar.

Äntligen är han hemma. Han med stort H.

Min underbara make och barnens underbara pappa.

Förra söndagen lämnade vi honom i Örebro efter en helg på landet. Vi åkte hem för en vecka med jobb och skola. Han åkte nedåt i landet för en veckas arbete i Göteborg.

Vi har kämpat på hemma med diverse (många många) problem hemma. Denna vecka har bilen ställt till det överdrivet galet många gånger.

Och gett mig överdrivet många hårstrån och upptagit otroligt mycket tid.

Men veckan har varit mysig. Annorlunda men mysig.

Idag kom HAN hem igen. Och med ens så känner jag mig mer komplett. Hemmet, familjen och jag är mer kompletta.

I år firar vi den första påsken hemma på över 8 år. Jätte konstigt men samtidigt mysigt.

Jag fyller nämligen år på söndag och kände att jag denna gång ville jag fira hemma.

I måndags, samma dag som uppropet på barnens skola, hade jag bokat in ett besök hos skolsköterskan med Amanda.

Den obligatoriska vaccinationen, hörsel och syntest. Ja bland annat.

Jag var inte med. Första besöket jag inte var det.

Hörseltestet visade en misstänkt hörselnedsättning, på ena örat. Iof ingen jätte överraskning men ändå.

Ny sak att utreda.

Syntestet visade även det hon kan ha en viss nedsättning el synfel även där.

Ny sak att vara medveten om och utreda vidare.

Ja för hennes celiaki och diabetes är inte tillräckligt.

Känner så med henne. Min lilla prinsessa.

Fan att allt händer henne.

Önskar jag kunde ta över allt ont.

När vardagen kom och knackade på dörren, så stod vi yrvaket och gäspade.

Vi som äntligen lärt barnen vad en sovmorgon är. Typiskt men bara att bita i det sura äpplet och ta tag i sömn och allt annat.

Imorse var första dagen i nya skolan för Denniz. Samma som sin syster.

Nerverna var minst sagt på helspänn och på utsidan.

Men själva "inskolningen" sköttes av H.

Konstigt och annorlunda. Men samtidigt skönt.

Jag tog mig istället till jobbet för en intensiv dag på alla de vis. Men rätt skönt på ett annorlunda sätt att göra något annat. Att få en paus med. Att sakna.

Barnen är nöjda. En mer än än den andra. Men på't bara.

Men skulle inte tacka nej till några extra lediga dagar, i solen, i värmen med familjen.

Gården spenderades efter barnens önskemål på Leos Lekland, inomhus. Medans solen strålade underbar ute.

Inte mitt val som sagt.

De hade kul. Alltid underbart.

Idag vaknade jag upp såhär sista semesterdagen med regn.

Känns fel. Inte att det regnar men att vi nog bokade in smått fel dag att vara inomhus på ett lekland.

Jaja. Får ta tag i städning och packa/plocka ihop barnens skolsaker inför skolstarten på måndag.

Inte alls bitter. Eh orka det.

Idag var det äntligen dags för sommaravslutning för båda barnen.


Först var det Denniz tur att sjunga i kyrkan tillsammans med sina klasskamrater. Sorgligt och vackert. Absolut sista skolavslutningen för Fagerviksskola, som läggs ned imorgon.


Efter det var det dags för Amanda. Första skolavslutningen för henne. Så mysigt att se henne i kyrkan!

Nu har barnen några dagars ledighet då jag är ledig med dem imorgon och över helgen. En liten start på sommaren!

Efter att ha fikat hemma med mormor och farmor så skjutsade vi farmor till tåget och passade på att chockera kroppen genom att faktiskt doppa tårna i Grindsjön. Det var faktiskt varmare än jag trodde men långt ifrån varmt!


Började morgonen med en solklar plan. Att köra en sista (lååååång fredag) på jobbet för att sedan kicka igång sportlovet! Som vi längtar!

Men icke sa nicke. Fick istället upp ett stycke Denniz med ont i benet (?! vilket gick över) och feber. Hepp på den fredagsplanen.

Så efter lämning av Amanda i skolan så placerades Denniz under en filt i soffan framför något braigt tv-program (enligt honom) så tog jag tag i hemmet. Denna vecka har orken varit som bortsprungen att hålla efter, så var en del att plocka, torka, städa och tvätta.

Nu är iallafall allas sängar renbäddade och golvet ångmoppat. Alla mätta och belåtna. Och fredagsmyset är inhandlat.


Så ett glas vitt för att fira in sportlovet. Hur annorlunda det än kommer vara.

Och Denniz feber är försvunnen, passade nog. En snorig näsa och heshet kvar dock. Hoppas det håller i sig.

%d bloggare gillar detta: