Kategori: Träning

Dags att öka

Hade ett par härliga veckor fulla av uppladdning och hälsa. Kostkoll och motion. Riktigt härliga veckor. Började till och med att öva lite jogging. Jag som hatar det, men faktiskt gett mig fan på att iallafall kunna och klara det, vad jag än tycker om det.

Kondisen är ju under all kritik men börjat med powerwalks och etapper med jogging.

Tills för någon vecka sedan när jag gjorde illa vänster stortå. Kunde knappt ha skor, så powerwalks var rätt körda. Tyvärr.

Nu känns tån okej och dags att köra igång igen. Och öka lite. Kondisen ska bli bättre och orken ska infinna sig.

2,5 månad kvar till Rosabandet Loppet.

Långledigt bygge

Detta med att man är utvilad och pigg efter en långhelg verkar denna gång vara en myt.

Checkade ut tidigt i onsdags för att hämta hem barnen plus en vän till Amanda för playdate. Perfekt i solen!

Underbar start på en underbart solig långledighet men ack så arbetsam.

Torsdagen bestod av storhandling inför helgen efter som hushållet skulle ökas med 3 personer. Vi passade även på att fira morsdag med mama, eftersom hon var bortrest igår.

Under kvällen kom gästerna i form av svärisarna och svågern Peter! Så efterlängtade då vi inte sets på ett tag.

Arbetshelgen drog igång i ottan i fredags. Ingen av oss såg anledning att sova. Inte då iaf.

Resultatet av helgen utöver solbränna ses nedan.




Underbar värme som tyvärr förvirrade mig något. Blandade ihop dagarna. Och Furuvik missades. Bittert minst sagt.
Men ack så nöjd med allt som vart gjort denna helg.

Stommen är rest och taket är på plats till världens snyggaste varmförråd!

Tack till alla inblandade för hjälpen!

Babysteps emot kondis

I veckan skall även luften i Håkans cykel kikas över, så jag kan börja ladda och få upp någon sorts motion inför höstens Rosabandet-lopp.

Jag vet att loppet skall springas men tänkte variera att få upp någon sorts kondition med att cykla, powerwalka för att kanske sedan våga mig på att jogga.

Men nu ska vi inte stressa fram något här. Baby-steps.

Ingen aning om det är rätt eller fel, så kom gärna med tips. Behöver alla jag kan få.

Sol och fysiskt

Tänk vad en helg med familjen, frisk luft och fysiskt arbete kan göra för kropp som själ.

Helt underbart ärligt talat.

Helgen har otroligt nog inneburit sömn med. Så underbart för oss alla. En helt underbart känsla att vakna upp på morgonen utan att ha fått kliva upp under natten för diverse diabetes-relaterade larm.

Denna helg har inneburit tre hela dagar utomhus. Flera projekt har påbörjats och gått bättre än planerat. Så härligt.

Största projektet blir utbyggnaden eller påbyggnaden av altanen. För ca 3 år sedan så gjöts vår altan och uppfart. Tanken har alltid varit att den ska byggas på/ut, men prioriteringarna har legat på annat.

Nu är det dags alltså.

Etapp ett är alltså påbörjad och äntligen klar. Nu kikar vi på staket till själva altan och sedan ska trall-virket inhandlas!



Barnen har älskat att leka ute mest hela dagarna. Vilket har underlättat!

Sen att solen skänkt oss både energi, fräknar och värme har bara gjort allt så mycket mer! 

Att utmana mig själv

Insett eller försöker inse att för att jag ska må bra och även familjen må bra så är det dags att försöka utmana mig själv och även familjen på flera olika sätt.

Med barnen har vi pratat om diverse cykel utflykter och upptäcks-färder som i skog och mark omkring oss. För att både röra på oss och trötta ut oss. En del besök till badhuset ska vi få till.

I skolorna så aktiveras de mest hela dagarna. De utmanas och rör sig mest hela dagarna. Och är ute året runt. Vilket är otroligt bra. De mår bra av det.

Men främst under vinterhalvåret så är vi inte ute alls lika mycket hemma. Lockar egentligen ingen av oss. Så vi kommer inte ut. Dessvärre så skadar det bara oss själva.

Jag mår själv bättre om jag rör på mig. Utmanad mig själv. Rensar huvudet. Älskar mina powerwalks, hur motiga och jobbiga de än må vara. Och varför slutar jag med dem? Ärligt talat för att jag är expert på bortförklaringar. Bortförklaringar som egentligen bara skadar mig själv. I både kropp och psyke.

Älskar att jag då faktiskt har vänner som hjälper mig att utmana mig själv. Som får mig att se att det är faktiskt för min egen skull jag ska röra på mig. Min och familjens.

Tillsammans med ett gäng härliga tjejer har jag därför anmält mig till mitt första längre lopp. EN MIL. I den takt man själv önskar. Rosa Bandet-loppet blir det. Blir lite win-win med tanke på att pengarna oavkortat får direkt till Rosa Bandet och jag rör på mig. Egentligen trippel win, för jag gör det med ett härligt peppande gäng. Även fast jag vet att jag kommer nog komma sist av oss. Men vad gör det?

Nej detta år är det faktiskt dags att jag börjar röra på mig, och skippar bortförklaringarna.

Nu ska motivationen hållas och stanna. Rosa Bandet-loppet är i september, så har tid på mig att träna upp mig. Eller till mig. Eller ja vad det nu heter.


För att starta denna motivation har jag inhandlat mig själv en ny tränings/smartklocka. Ett fynd faktiskt.
 

När man inte hänger ihop

Jag har så otroligt mycket att berätta. 

Men efter en otroligt rolig fredag så hände något.

Luften gick totalt ur mig och orken till något alls försvann.

Tvingat mig till att göra saker för barnen men är ärligt talat helt slut. På alla vis.

Senaste 7 månadernas enorma förändring och sömnbrist, visar sig nog nu.


Och vila, vätska och lugn är min egna ordination just nu.

För att orka/klara av en vardag och en vecka. 

Bortförklaringar 

Kommit ut motion så att säga.

Smått bitter på mig själv. Jag har fixat över 8 mil på ca 14 dagar. Vilket var ett mål. Men även att jag skulle fortsätta med 3 mil i veckan. En siffra som fungerade, kunde klaras av och viktigast av allt mådde bra av.

Så varför har jag inte tagit en enda powerwalk denna vecka? 

Bortförklaringar deluxe finns. Främst inre stress och sömnbrist och då har jag ärligt talat inte orkat. Fail. På. Mig.

Nej dags att ta mig själv i kragen, på med bra skor och varselväst för att bege mig ut. Ja inte nu direkt ikväll. Men imorgon!

Fredagen kommer innehålla minst sagt motion! Och sjukt nog längtar jag! Ett fantastiskt Workout Party med fantastiska människor. Det är så rätt för mig just nu.


Men ikväll istället för motion så läste jag mig till topp hälsa. Ja på alla vis. 

En annan sorts träning. 

Upp och ned

Efter en helg fylld av kickoff med jobbet, pms och familjetid så trodde jag peppat nog att veckan skulle rulla på smidigt.

Icke sa Nicke. Vart att hämta hem ett stycke son som klagat på huvudvärk i skolan. Men dock inte ord om det hemma. Ja ingen kommentar

Imorgon blir det dock åter vardag, skola och dans. Ja om jag får någon sömn inatt vill säga.


Då eftermiddagen bjöd på mycket blodsocker-action åt det nedre hållet så verkar natten bestå av tvärt om.

Höga värden som bara vägrar gå ned. Zzzzz. Alltid lika spännande och varierande denna sjukdom. Not!

Älskar att jag har fredagens äventyr på Workout Parties att se fram emot. Något att kämpa emot!

När man plötsligt bokar något galet

Älskar att göra oväntade saker och ja varför inte låta detta år vara det år jag verkligen utmanar mig själv.

Menar jag lyckades faktiskt med 5 mil på en vecka. 5,06 mil för att vara mer exakt. Fortsätter däremot med minst 3 mil i veckan. För att jag mår bra av det.

Jag vet ju så väl att jag mår bra av att röra på mig. Och denna gång ska latheten/tröttheten och livet komma emellan, utan jag ska fortsätta.

Så för att boosta det hela lite extra så drog jag och Nettan ihop ett litet event kring Sveriges Största Träningsevent som äger rum den 3 februari på Annexet i Sthlm. Ja självklart är det Workout Parties jag menar.

Menar en eftermiddag/kväll med fri bar (proteindrinks och bars, bland annat.) och härligt sällskap och träning.

Jag är långt ifrån i form, men tänker faktiskt inte låta det stoppa mig. Räknar däremot med sjuk träningsvärk efteråt. Bittersweet.

Nu ska jag göra allt för att behålla motivationen. För att jag ska må bra.

Och mår jag bra, så mår min familj bra. Ja jag tror det.

 

 

Att ta tag i en sak i alla fall 

Fick en utmaning i söndags och inte backade jag. Även fast tanken slog mig flera gånger.

Men icke. 5 mil denna vecka är utmaningen denna vecka.

Inte speciellt kort men ja återstår och se om jag lyckas.

I denna skrivna stund är jag uppe i ca 3,5 mil. Något jag är otroligt nöjd med.

Allt menar. Har knappt tid eller ork med något till vardags men har tvingat mig ut på längre powerwalks efter barnen är nattade.

Har varit otroligt skönt ärligt talat.

Men sjukt halt. Insett att jag måste bli tant och köpa dobbar. Har halkat så många gånger att det är ett mirakel att jag inte skadat mig.

Detta är inget nyårslöfte!

Det är en härlig utmaning från en vän och en fantastisk utmaning till och för mig själv.


Ett steg i rätt riktning för att må bättre och faktiskt bli piggare.