Hinner inget men lite av allt.

Helt sjukt vad tiden flyger fram.

Sömnbristen är total. Alltså helt sjukt. Men vad ska man göra. Både hög och låglarm halvt hela nätterna. Ja sliten blir man.

Hann jobba i alla fall 3 dagar innan det var dags för vab igen. Alltid något.

Förra veckans vab slutade med eventplanering med bästa Jessica. Bara för att tiden och viljan fanns.

Så på söndag är det dags! En lyxig brunch på Eatery i Luma med en extra guldkant.

Största eventet jag varit med och fixat. Har varit så kul.

Ikväll efter att barnen somnat så började ryggknäckaren. Att packa lyxiga goodiebags till de härliga kvinnorna som kommer.

Vabruari kom tidigt

Har i veckor fasat för att någon av barnen skulle bli sjuka just denna vecka.

Iof vill jag det aldrig att någon av oss ska vara det.

Men just denna vecka är jag gräsänkling med barn och vovve, då H är på skidresa med jobbet.

Mindre bra tajming att Amanda vaknade upp med feber. Men vad ska man göra?

Hon är pigg (och uttråkad) som alltid och jag inget av det. Vi har pysslat i mängder och efter att ha hämtat hem Denniz kröp vi ned i soffan i varsin Onepiece och kikar på film och äter popcorn.

Gör det bästa av denna måndag.

Kan vi spola förbi?

Vissa dygn spolar jag mer än gärna förbi och helst typ glömmer.

Som just nu.

En sjukt dålig start på arbetsåret och försök till vardag.

Gårdagen bestod av pod-strul deluxe. Insulin-pump-pod alltså.

Tre poddar valde igår att bara lägga av. Självklart gjorde två av dem det när vi var iväg på middag. Ja för vi hade två backuper. Två.

Så vart en drös akut-stress samtal för att få fram nya poddar och insulin. Och tillslut så. Men shit verkligen.

Natten vart kaos. Låg låg låg. Inget hjälpte. Minns knappt hur många dextrosol och sänkta basal-doser (långtidsinsulin) som fixades med. Knappt utan verkan.

Långt ifrån optimalt att få sova högst 20 minuter i stöten mellan larmen. Oftast tätare larm.

Minst sagt sliten när klockan ringde för att starta dagen. Årets andra arbetsdag. Barnens första vardag. Fritids endast men ändå.

Men vi lyckades. Vi kom iväg i tid och allt rullade på. Tills mobilen ringer. På jobbet strax före lunch. Podden hade dött. Precis när hon skulle få insulin till lunchen.

Yes! Eller långt ifrån. Fan rättare sagt. Precis vad livet för oss båda behövde.

Packade ihop och avslutade dagens arbetsdag. Och snabbt till skolan för att sätta ny pod. Ny pod. Och ta med barnen till Bromma.

Japp för handenheten till pumpen verkar vara boven bakom allt strul med poddarna. Var supporten och min slutsats.

Bara det att Bromma är typ andra sidan jorden. Okej överdrivet. Men andra sidan Stockholm. Men vi gjorde det.

Samt hann storhandla påväg hem.

Och påbörja pysslet att föra över all data. Alla basaler. Allt.

Avslutar dagen med att vara tacksam ändå. För tålmodiga underbara barn. En trygg och underbar make. En fantastisk familj och underbara vänner.

Och för att vi har den fantastiska sjukvård med allt vad det innebär i Sverige.

God natt.

Ett stycke egentid med henne

Snart är denna långa och otroligt behövliga ledighet över. På gott och ont.

Denna länge ledighet var behövlig. Att kunna sova lite längre, slappna av så gott det går och njuta av tid tillsammans.

Men att vara lediga tillsammans är inte rakt igenom en dans på rosor. Barn som klättrar på väggarna och bråkar, tjafsar och gnabbas om minsta lilla sak. Med varandra och oss föräldrar.

Deras behov av att gå ned i varv är inte direkt detsamma som vårt.

Efter 2 veckor tillsammans så insåg vi att dela på oss in något dygn, för allas skull.

Sagt och gjort så åkte H och Denniz till landet för 2 mysiga dygn där och samtidigt hämta hem lilla vovven som varit på en lång semester där.

Riktigt mysigt att få tiden själv med min prinsessa. Alla små och stora samtal. Alla tankar och funderingar. Hon har blivit så stor i ett najs. Vi passade på en massa filmmys och pysselstunder. Tog oss knappt utanför huset. Tills igår då fröken A bestämde sig för att hon bara behövde äta kebabtallrik till middag. Inget annat var accepterat.

Jobbigt nog så var bilen på landet med H och Denniz. Så vart att klä på oss, på med varselvästar och ficklampor och springa genom skogen för att hinna med bussen.

Ja som vi självklart missade och fick vänta 25 minuter ute i mörkret och regnet på nästa.Fröken A bjöd på en rad dans och sångnummer för att roa främst sig själv.

Stunder som det kommer alltid minnas.

Så otroligt mysig stund.

Ja vi åt kebabtallrik och tog bussen hem.

En resa och promenad full av lekar, funderingar och bus. Bara hon och jag.

Otroligt behövlig tid, bara vi.

Bilden är från Teneriffa för några veckor sedan

Nu är det jullov…

Jag checkade ut för året igår… medans resten av familjen hade en dag kvar till sitt lov.

Egoistiskt eller själviskt av mig? Säkert. Men bryr mig ärligt talat inte. För jag behövde det. Alla är vi olika behov av ensamtid/egentid. Och jag har varit van vid en ganska bra bit egentid innan. Vilket ändrats, men en viss tid behövs.

Med resan för ett par veckor sedan och en del annat så har det inte blivit så.

Så dagens egentid var så behövlig. Och otroligt skön.

Erkänner att jag tvättade, handlade och städade. Men själv. Ensam hemma. Så skönt!

Åter till saken!

Idag strax efter lunch checkade barnen ut för jullov och några få timmar senare även deras far.

Så skönt med en längre ledighet tillsammans. Älskar julen!

Mitt lyxiga julbord

Nu har jag äntligen landat efter årets andra julbord. Ett underbart sådant.

För tredje året i rad bjöd jag in en liten men ack så underbar skara härliga damer på ett julbord på mitt vis på O’Learys.

I år var vi tillbaka på O’Learys Tolv Sthlm. Älskar deras julbord och självklart var förväntningarna höga. Vet sedan tidigare hur grymt bra det varit.

Och inte vart jag besviken. Det finns verkligen något för alla. Skaldjur, ostar, korvar och vet inte allt. Kalkonen var underbar och deras Texas chili är var mums.

Utöver det fantastiska julbordet så tog vi alla fram tävlingsandan och körde en så rolig femkamp med golf, shuffleboard, basket, minigolf och avslutade med bowling. Oj vad vi skrattade. Med och åt varandra. Allt i goda vänners lag.

Utöver det otroligt lyxiga julbordet med fem-kamp så hade jag ordnat lite julklappar till tjejerna.

Stort tack till Anilla.seGerberaDuniDependDavpackLinas GlädjeyraLeksands KnäckebrödLorealGarnierKerstin FlorianM PicautSegerRosenserienNoccoKlockargårdensPanos och självklart till O’Learys!

Höstlov – Utan barn

Att sova hela nätter, att vakna upp utan stress och bara mig själv att tänka på. Ja det är en konstig lyx veckan som varit. Inget jag vill vänja mig vid men ändå njuter jag ärligt talat just nu.

Barnen är nämligen varit på höstlov hos farmor, farfar och Peter.

Ja de har njutit av en frihet som en vecka på landet innebär med frisk luft, öppet landskap och inte att glömma alla 21 kanin-ungar och 2 kycklingar. Japp det är en stor farm på landet nu. Och barnen minst sagt älskar det.

Och jag förstår dem.

Vi är hemma och jobbar, och njuter av allt som barnfritt innebär. Vi äter gott, onyttigt och varvar ned.

Vi har passat på att både shoppa lite julklappar och även kikat på en del som ska inhandlas. Riktigt skönt att göra det i god tid och verkligen hinna tänka igenom dem. Tillsammans.

Så tacksam för en vecka utan larm hela nätterna. Att behöva ha stenkoll på allt dygnet runt. Att kunna få en vecka själv med mitt livs kärlek. Bara vi. Hur konstigt allt det än känns.

Även fast jag saknar de små trollen så jag blir galen. Så ja, jag har insett att man behöver sakna ibland med.

Huvudet upp och fötterna ned

Vakna nätter, sovande nätter, ja just nu löser av varandra just nu.

Mest de vakna men vem räknar. Är tacksam för den sömn jag lyckas få.

Lämnat bakom oss en helg med blandning av det mesta. Fotbollsavslutning, simskola och en hel del trädgårdsarbete. Så pass att jag nu har en ond handled, men vad gör det om hundra år.

En familjehelg helt i min smak.

Kram på er

Lägger sig stormen tro?

Med ett lugn men ändå ett frågetecken så är det dags att sova.

En storm utanför som känns som taket eller något löst utanför ska flyga iväg.

Mysigt och skrämmande på samma gång.

Storm ute och smått i sinnet. Men ändå ett lugn.

En intensiv vecka med en intensiv helg till ändå och viss spänning för kommande vecka.

Så otroligt blandade känslor och tankar.

Men allt löser sig. Och stormen lägger sig.

Som alltid. Mer eller mindre.

En aktiv helg

Första helgen efter första arbetsveckan, borde vara helig. Oplanerad med mycket vila.

Men inte i detta hushåll.

I fredags så stressade jag hem för att hämta familjen och bege oss till Skogås, där Denniz första fotbollsmatch för terminen skulle spelas.

Tyvärr slutade den med förlust, men så stolt över min plutt ändå.

Hem och stoppa barnen i säng. Pjuuu

I lördags så var det dags för helgens nästa match. Ca 16 timmar efter den första.

Under uppvärmningen och första stunden av matchen tvingade jag med Amanda och Whiskey på en vad jag hade tänkt powerwalk/joggingtur för att röra på oss och träna lite inför Rosabandet Loppet, bara en månad bort.

Dock så vart det mer powerwalk/promenad/upptäcksfärd då Amanda tyckte allt annat var tråkigt.

Mysigt var det iallafall.

Kom tillbaka till matchen som de vann!

Och Denniz fick ett grönt kort. Sitt första.

Vi har hunnit med att handla hem en del material till bygget/förrådet med. Så ingen ursäkt att inte kunna göra något kvarstår.