Ett år sedan livet förändrades i grunden

För ett år sedan så hade vi varit på ett läkarbesök på vårdcentralen som förvirrade mer än det gav svar. Vi fick två provsvar på urinprovet, men ingen förklaring om vad det var eller innebar. En total felhantering av vården, vilket för några veckor sedan bekräftades av läkarens chef. En miss i vården som hade kunnat gå katastrofalt fel. Mer än det gjorde.

Om en stund är det ett år sedan vårdmissen nummer två skedde. Blodprover togs och efter vädjan om råd så fick vi helt fel sådana.


Alla misstagen av vården ovan hade kunnat  underlätta hela förloppet men istället slutade det med totalt kaos.

Tyvärr har jag få glimtar från denna dag för ett år sedan som känns positiva. Allt annat är för färskt och obearbetat för att se så mycket mer.

Idag försöker jag göra det bästa av dagen och istället försöka se det som att vi faktiskt klarat detta år helt okej. Vi har lärt oss massor. Om diabetesen och om varandra. Och sig själv.


Dagen spenderas efter henne och hennes storebrors önskemål på Exploria. Fullt ös.

Glad midsommar 

Iår fanns inte energin att göra och klä en egen midsommarstång. Hur fin (eller inte) den än hade blivit.

Men åkte till det sedvanliga firandet på bygden och såg dem resa sin fina midsommarstång.  De sedvanliga lotterna köptes och vinsterna uteblev precis som vanligt men vi hade trevligt för det.

En lugn midsommar. Precis vad som behövts efter senaste tidens småkaos. 

Nu laddas det för mer ledighet. Så välbehövligt. 
Hoppas du haft en underbar midsommar.

Sommarlov och tårna fick sig ett dopp

Idag var det äntligen dags för sommaravslutning för båda barnen.


Först var det Denniz tur att sjunga i kyrkan tillsammans med sina klasskamrater. Sorgligt och vackert. Absolut sista skolavslutningen för Fagerviksskola, som läggs ned imorgon.


Efter det var det dags för Amanda. Första skolavslutningen för henne. Så mysigt att se henne i kyrkan!

Nu har barnen några dagars ledighet då jag är ledig med dem imorgon och över helgen. En liten start på sommaren!

Efter att ha fikat hemma med mormor och farmor så skjutsade vi farmor till tåget och passade på att chockera kroppen genom att faktiskt doppa tårna i Grindsjön. Det var faktiskt varmare än jag trodde men långt ifrån varmt!


Långledigt bygge

Detta med att man är utvilad och pigg efter en långhelg verkar denna gång vara en myt.

Checkade ut tidigt i onsdags för att hämta hem barnen plus en vän till Amanda för playdate. Perfekt i solen!

Underbar start på en underbart solig långledighet men ack så arbetsam.

Torsdagen bestod av storhandling inför helgen efter som hushållet skulle ökas med 3 personer. Vi passade även på att fira morsdag med mama, eftersom hon var bortrest igår.

Under kvällen kom gästerna i form av svärisarna och svågern Peter! Så efterlängtade då vi inte sets på ett tag.

Arbetshelgen drog igång i ottan i fredags. Ingen av oss såg anledning att sova. Inte då iaf.

Resultatet av helgen utöver solbränna ses nedan.




Underbar värme som tyvärr förvirrade mig något. Blandade ihop dagarna. Och Furuvik missades. Bittert minst sagt.
Men ack så nöjd med allt som vart gjort denna helg.

Stommen är rest och taket är på plats till världens snyggaste varmförråd!

Tack till alla inblandade för hjälpen!

Lämnar över pinnen

Natten till måndag hände det som ingen önskar sig, ännu mindre en familj med d1 i familjen.

Kräkningar. Misstänkt magsjuka.

Självklart var det hon som inte ska bli just magsjuk som blir det.

Efter en bra dags skurande sådär mitt i natten så vart natten lugn. Mycket lugnare än väntat. Kräkningarna stannade vid de två som var just då och ketonerna höll sig nere. Och ett okej bs.

Chockade över hur bra det faktiskt gick.

Måndagen var lugn. Hon sov större delen av dagen och intaget av mat/kolhydrater vart de smaklösa smörgåsrånen. Men de gjorde att hon fick i sig något och att jag även kunde dutta i lite insulin för att få ned de ketoner som bildades. 

Denniz roades med diverse spel, tv och tv-spel. Ja att vara ute kändes inte som ett större alternativ i stormen och kylan.


Framåt kvällen piggnade A till och vi passade på att öva på matte. Något som var otroligt uppskattat av båda barnen. Älskar deras törst på kunskap och att lära sig.

Tisdagen, idag alltså, kom hungern hos fröken A åter och mer energi. Så vi klädde oss varmt (overall faktiskt för barnen) och passade på en del lek ute och frisk luft.

Makens bil under dagen

Medans stor del av Stockholm fick kraftigt nedfall av snö och hagel, så hade vi istället sol större del av dagen. Något mini snöfall, men inget som märktes.


Men imorgon lämnar jag glatt vidare vabb-pinnen till H. Hans tur att ta roa huliganerna hemma.

Självklart är vi hårda på att 48 timmar efter en magsjuka. Och då minst 48 timmar efter att man mår bra/normalt efter kräkning/magsjuka. Oavsett anledning.

Att mäta socker med ett stick.

En snabbkurs i just blodsocker-mätning. Ja för den som kan vara intresserad och vill läsa och lära sig mer.

Det finns otroligt många sätt för en diabetiker att mäta blodsocker. 

Vi är långt ifrån experter på alla metoder.  Under de 10 månader som gått sedan diagnos har vi testat några olika metoder av blodsocker mätning. 

Allt från den klassiska metoden med stick i fingret, till moderna cgm mätare.

I form av just den klassiska metoden av stick i fingret finns det även för flera olika mätare av blodet och dess socker.


Freestyle Lite är den metod vi introducerades med på sjukhuset. Och som är med oss än idag.

Nyligen fick vi möjligheten att testa en ny mätare vid namn Contour Next One. Riktigt flashig mätare. Med otroligt bra ljus. Den visar även med en lampa/ljus om värdet ligger inom rätt socker, ovan eller under. Riktigt smidigt!

Båda är otroligt smidiga. Och nödvändiga.


Båda metoderna innebär att man med hjälp av en pickis (vårt ord för denna mojäng) som laddas med en engångs lansett. Och sedan ”pickas” för att få fram en liten bloddroppe. 


Denna droppe ”fångas” i sin tur upp av en mätare, även denna med en engångssticka. En blodglukossticka. 

När denna fått den lilla mängd blod som behövs så piper den till för att efter några sekunder så visar sig aktuella blodsockervärdet.

Blodsocker skall alltid kollas på rentvättade men torra händer. Ja i den mängd det går och finns möjlighet.

En process som tar ca 3-10 minuter. Kanske inte låter mycket men tänk dig då att detta måste göras bra många gånger per dag.

Själva fingertopparna och handen i sig visar det mest precisa och aktuella NU värdet, medans istället på underarmen till exempel visar ett värde som är ca 5-15 minuter ”försenat”.

Sol och fysiskt

Tänk vad en helg med familjen, frisk luft och fysiskt arbete kan göra för kropp som själ.

Helt underbart ärligt talat.

Helgen har otroligt nog inneburit sömn med. Så underbart för oss alla. En helt underbart känsla att vakna upp på morgonen utan att ha fått kliva upp under natten för diverse diabetes-relaterade larm.

Denna helg har inneburit tre hela dagar utomhus. Flera projekt har påbörjats och gått bättre än planerat. Så härligt.

Största projektet blir utbyggnaden eller påbyggnaden av altanen. För ca 3 år sedan så gjöts vår altan och uppfart. Tanken har alltid varit att den ska byggas på/ut, men prioriteringarna har legat på annat.

Nu är det dags alltså.

Etapp ett är alltså påbörjad och äntligen klar. Nu kikar vi på staket till själva altan och sedan ska trall-virket inhandlas!



Barnen har älskat att leka ute mest hela dagarna. Vilket har underlättat!

Sen att solen skänkt oss både energi, fräknar och värme har bara gjort allt så mycket mer! 

Bieffekt av bergochdalbana 

Så även denna dag med bergochdalbana deluxe för fröken Amanda.

För ovanlighetensskull så dippade hon inatt. Vilket faktiskt var länge sedan. Majoriteten av larmen senaste 2-3 veckorna har varit höglarm, så kände knappt igen larmet. Men snabbt upp på fötterna och väcka fröken. Ja för klockan var väl runt 03 natten till idag. I med ett par dextrosol och några glas vatten.  Somna om. Typ.

Bergochdalbanan fortsatte tyvärr. Då pumpen självklart lossnade efter dagens simlektion med skolan. Självklart!

Vad gör dessa toppar och dalar med henne?

Främst gör de henne orolig. Hon får ont överallt. Drömmer mardrömmar. Och så otroligt otroligt mycket mer!! 


Eller som ikväll/inatt så härjar mardrömmar och ont i benen. Så istället för en inte jätte sen kväll isäng, för lite välbehövlig sömn, så har jag en prinsessa i famnen.

Bara hon mår bra så….

Koppla ned

Svårt att få till ord senaste tiden. Något otroligt konstigt för mig.

Men visar rätt väl hur livet går upp och ned. 


Helt slut på kvällarna efter en lång rad med sömnlösa nätter fulla med larm. Ja det gör sitt.

Men orden kommer åter. Haft en tanke på att bjuda in er mer i vår värld. Blodsocker och insulin hela vägen in i kaklet.

Skulle det vara helt fel?
Annars har vi börjat planera och bokat upp olika semestrar och äventyr både före, under och efter sommaren. Riktigt kul. Ett riktigt äventyr. Iiik ska bli så kul. 

Att utmana mig själv

Insett eller försöker inse att för att jag ska må bra och även familjen må bra så är det dags att försöka utmana mig själv och även familjen på flera olika sätt.

Med barnen har vi pratat om diverse cykel utflykter och upptäcks-färder som i skog och mark omkring oss. För att både röra på oss och trötta ut oss. En del besök till badhuset ska vi få till.

I skolorna så aktiveras de mest hela dagarna. De utmanas och rör sig mest hela dagarna. Och är ute året runt. Vilket är otroligt bra. De mår bra av det.

Men främst under vinterhalvåret så är vi inte ute alls lika mycket hemma. Lockar egentligen ingen av oss. Så vi kommer inte ut. Dessvärre så skadar det bara oss själva.

Jag mår själv bättre om jag rör på mig. Utmanad mig själv. Rensar huvudet. Älskar mina powerwalks, hur motiga och jobbiga de än må vara. Och varför slutar jag med dem? Ärligt talat för att jag är expert på bortförklaringar. Bortförklaringar som egentligen bara skadar mig själv. I både kropp och psyke.

Älskar att jag då faktiskt har vänner som hjälper mig att utmana mig själv. Som får mig att se att det är faktiskt för min egen skull jag ska röra på mig. Min och familjens.

Tillsammans med ett gäng härliga tjejer har jag därför anmält mig till mitt första längre lopp. EN MIL. I den takt man själv önskar. Rosa Bandet-loppet blir det. Blir lite win-win med tanke på att pengarna oavkortat får direkt till Rosa Bandet och jag rör på mig. Egentligen trippel win, för jag gör det med ett härligt peppande gäng. Även fast jag vet att jag kommer nog komma sist av oss. Men vad gör det?

Nej detta år är det faktiskt dags att jag börjar röra på mig, och skippar bortförklaringarna.

Nu ska motivationen hållas och stanna. Rosa Bandet-loppet är i september, så har tid på mig att träna upp mig. Eller till mig. Eller ja vad det nu heter.


För att starta denna motivation har jag inhandlat mig själv en ny tränings/smartklocka. Ett fynd faktiskt.